Den feministiska litteraturvetaren Karin Westman Berg skrev historia när hon startade Könsrollsseminariet i Västgöta nations källare år 1967 i Uppsala. 1960-talet var en omvälvande tid och könsrollsseminarierna fick stor betydelse. Åtta av seminariedeltagarna grundade till exempel året därpå, 1968, det feministiska nätverket Grupp 8 som under 1970-talet spelar en viktig roll i kampen för kvinnors rättigheter, daghem åt alla och fri abort.

​

Karin Westman Berg föddes 17 juni 1914 i Uppsala, och dog 16 oktober 1997 i Uppsala. Hon blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1941, filosofie licentiat 1957, filosofie doktor 1962 och docent i litteraturhistoria i Uppsala 1965. Hon var läroverks- eller gymnasielärare 1943–67, extra universitetslektor 1968–72, hade en personlig forskartjänst i kvinno- och könsrollsforskning inom litteraturvetenskap vid Uppsala universitet 1977–81 och blev professor 1982.

​

Det var Karin Westman Berg som tog initiativet till vad som senare benämnts och omtalats som ”könsrollsseminariet” i Uppsala. Seminariet, det första i Skandinavien, konstituerades den 4 oktober 1967 klockan 19.00 på Nedre Slottsgatan 12. Karin Westman Berg, som då var docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, hälsade välkommen och inledde med att beskriva sitt möte med den amerikanska feministen Betty Friedan, som just varit på besök i Uppsala. Friedan hade då ställt frågan: "Hur kommer det sig att ni i Sverige har den mest avancerade könsrollsdebatten i världen?" och sedan fortsatt: "Varför har ni inte mer kvinnligt inflytande i samhället, när ni är så avancerade på det teoretiska planet?"

​

Begreppet könsroll var centralt i den aktuella samhälls- och kulturdebatten och viktigt inom den växande kvinnoforskningen. Utvecklingen som skedde mellan 1930-1960 hade beskrivits av sociologen Harriet Holter som ”könsrollsfasen”. Man pratade om roller, strukturer och socialisering. Kvinnor och män, kvinnligt och manligt stod i relation till varandra och kunde studeras utifrån olika positioner.  Debatten tog ett steg bort från essentialismen genom att "könsrollsbegreppet var det första tecknet på att kvinnors situation förutsågs vara först och främst socialt och inte biologiskt bestämt”.

​

Könsrollsseminariet arrangerades av den utåtriktade kursverksamheten vid Uppsala universitet och tillkom, som det som det står i årsrapporten 1974, "i opposition mot universitetets undertryckande av forskning och undervisning rörande kvinnor och kvinnofrågor." Kurserna var öppna för alla och politiskt och religiöst obundna. Det behövdes inga förkunskapskrav och för 50 kronor kunde man följa ett antal seminarier med expertföreläsare samt diskussion av skönlitterära texter. Det var författarens könsrollsattityder som skulle undersökas i ett historiskt och socialt sammanhang, där man skulle inrikta sig på "dåtidens sociala förhållanden och lagstiftning och vidare studera den debatt av förhållanden som eventuellt fördes på religiöst, filosofiskt, pedagogiskt, politiskt eller litterärt område. Citatet om könsrollsseminariets avsikter visar spår av en litteratursociologisk metod, men det var också viktigt att från allra första början att ta del av pågående forskning inom andra discipliner som arbetade med könsrolls- frågor, som exempelvis idé- och lärdoms- historia, kyrkohistoria och ekonomisk historia. Det mångvetenskapliga perspektivet var således med från starten.  Man ville förändra både akademin och samhället i stort och en strategi var att anordna könsrollsseminarier som skulle fungera som ett alternativ till universitetet. Men det är också viktigt att seminariet blev någonting annat än en "vanlig" seminarieverksamhet. Könsrollseminariet blev en mötesplats, ett eget rum. Genom att träffas regelbundet skapades en gemensam kunskapsbas men också nya nätverk och samarbetspartners. Ett sätt att skapa legitimitet för verksamheten var att sprida sina resultat och nå ut i offentligheten. Det var kanske därför som några av deltagarna själva skrev artiklar om mötena och publicerade dessa i dagstidningarna, oftast i Upsala Nya Tidning.

​

Deltagarelistor visar att det övervägande var kvinnor som deltog i verksamheten, men också ett fåtal män. Många var journalister, akademiker, kulturarbetare/skribenter/författare och flertalet bodde i Stockholm eller Uppsala, men det kom också folk resande från andra platser i Sverige.

​

Den som vill veta mer om Karin Westman Berg och könsrollsseminarierna kan läsa texter av litteraturforskaren Anna Nordenstam vid Göteborgs universitet. Idag för Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet arvet efter Karin Westman Berg vidare och vår undervisningssal i Botaniska trädgården är uppkallad efter henne.